Så jobbar Länsstyrelsen med att förbättra livet i vattnet

Den 22 mars är FN:s Världsvattendagen – eller Internationella vattendagen. Många djur och växter som lever i och nära vatten har påverkats av mänsklig aktivitet. Därför jobbar Länsstyrelsen tillsammans med andra för att förbättra livet för dessa arter.

Från kökskranen rinner rent dricksvatten som du släcker törsten med. Ute i sjöarna simmar fiskar. Marken förser växternas rötter med vatten så att de kan växa och våtmarker ger livsmiljöer åt grodor och salamandrar – ja, vatten är helt enkelt livsviktigt.

Men fler insatser behövs för att förbättra livet för de många djur och växter som lever i, eller i anslutning till, vatten i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län driver flera projekt för att lyfta ämnet, ofta tillsammans med Skogsstyrelsen.

Engagerar skolelever och markägare

– Vi har till exempel tagit ut femteklassare i naturen för att titta på vad som lever i vattendragen och hur skogen och marken runt omkring påverkar vattendragen och dess arter, säger Therese Helgesson, handläggare på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

– Vi träffar även elever från naturbruksgymnasierna, utbildar yrkesverksamma i skogen, tecknar avtal med markägare om hur kantzoner längs vattendragen sköts bäst och har mätt växthusgaser från dikade torvmarker tillsammans med Göteborgs universitet

Markägare spelar en viktig roll i frågan och kan med relativt enkla metoder återställa vattendrag till naturliga miljöer som gynnar fiskar och andra arter. Även större projekt sker för att återställa vattendrag, till exempel i naturreservatet Huvabacken i Vetlanda kommun. Ån som rinner genom reservatet har en gång rätats ut av människor, men har nu återfått sin naturliga slingrande form.

Varför vill man återställa vattendrag till sina naturliga former?

– När man har rätat och rensat vattendragen för att avlägsna eller minska vattnet har man tagit bort förutsättningarna för att fiskar ska kunna leka, hitta mat och trivas i samma utsträckning. Fiskarna och andra vattenlevande djur behöver variation i vattendraget i form av olika vattendjup, vattenhastigheter och substrat i vattnet såsom död ved.

När rensningarna och rätningarna gjordes var de i viss mån nödvändiga för den tiden, men nu lever vi annorlunda och kan ge dessa förutsättningar tillbaka till naturen.

Emån är ett av Sveriges artrikaste vattendrag

Bland projekten som Länsstyrelsen deltar i finns till exempel Grip on Life där myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans jobbar för ett skogsbruk som tar hänsyn till skogens vattendrag och våtmarker.

Vad är målet framåt med projektet Grip on Life i länet?

– Vi hoppas kunna fortsätta lyfta ämnet vatten i skog som alltid är lika viktigt. Vatten är livsnödvändigt för oss och det är inte en oändlig resurs. Att lära oss ta hand om vattnet och dess invånare ger oss bättre förutsättningar för kommande generationer både när det gäller öring, flodpärlmusslor och människors välbefinnande, säger Therese Helgesson.

Ett av länets mest betydelsefulla vattendrag är Emån.

– Emån är ett av Sveriges artrikaste vattendrag med bland annat lax och havsöring som historiskt har kunnat vandrat högt upp i systemet. Mänsklig påverkan är dock stor i form av rensningar, rätningar från jord- och skogsbruk, vandringshinder som exempelvis dammar för vattenkraft, kvarnar, sågar med mera, säger Therese Helgesson.

Försurning, övergödning och vattenbrist hotar

Lokalt har Emån påverkats av försurning och övergödning. Klimatförändringar ger ytterligare påverkan, vilket framförallt drabbar Emån genom vattenbrist.

– Vi jobbar hårt med att minska påverkan av alla miljöproblem men det går långsamt. Miljöproblemen har slagit olika hårt på olika fiskarter; vissa arter har gynnats av påverkan på bekostnad av andra som i vissa fall nästan helt försvunnit eller är på väg att försvinna.